Grundläggande om världen

Världen

Ordavesvärlden

Kampanjen utspelar sig i Ordavesvärlden, mer specifikt i det som kallas Norra Världen – vilket innefattar länderna Granland, Dalhem och Ala Rike (ofta kallat Riket) samt Vråkland som är ett geografiskt område men saknar någon egentlig stat och Måsland som är en del av Granland, Dalhem och Riket. Det är en “verklig” värld i den mening att den följer samma naturlagar som vår egen, men skiljer sig från vår värld i geografi och kultur. Jämfört med vår värld är den också anakronistisk, krutet är exempelvis inte uppfunnet och hästar använts inte i strid trots att urverk är vanliga och kunskaperna om medicin ligger på en nästan modern nivå.

Tid räknas i sekunder, minuter och timmar precis i vår värld och berättelsens kronologi följer generellt vår egen – spelas ett lajv onsdagen den 18:e december så är det onsdagen den 18:e december även i världen. År 2014 motsvarar år 1179 Efter Ala Rikes Grundande (1179 AG) i fiktionen. Metersystemet används, även om fot och tum ibland används på landsbygden.

Jämställdheten mellan könen är total. Alla yrken är öppna för båda könen, och många maktpositioner hålls av ett par – en kvinna och en man. Det finns god tillgång till preventivmedel för båda könen och kunskaperna i förlossningsmedicin är goda. Kvinnor blir således inte gravida om de inte vill och det är extremt ovanligt att de dör i barnsäng.

Världshistoria

Ordaves uppstod i Södra Världen, i det som idag är Örnemark. Där byggde Kejsarparet ett imperium med hjälp av den Första Heliga Armén. Med tiden kom imperiet att expandera norrut, och den Andra Heliga Armén reste norrut under ledning av Exultantparet för att omvända hedningar och grunda nya stater. Så grundades Dalhem, Granland och till slut Ala Rike, därför är Ala Rikes grundande år 0. Kejsarätten dog dock ut och Exultantparet utsågs till världsliga och religiösa ledare. Nästan 400 år efter Ala Rikes grundande genomgick Granland en reformation som delvis spred sig till Dalhem och avskaffade prästerskapets (och Exultantparets) världsliga makt helt i Granland och delvis i Dalhem. För lite mer än hundra år sedan samlades Tredje Heliga Armén, som innefattade soldater från alla Norra Världens länder, och marscherade för att omvända vråkerna, men ingen stat grundades i Vråkland.

Nationerna

De kulturella skillnaderna är överlag ganska små mellan olika områden i världen, och det finns sällan skarpa skillnader ens mellan nationsgränserna. Klädmodet är mer eller mindre detsamma, det sjungs i princip samma sånger och religionen praktiseras ungefär likadant överallt. Skillnaderna är i regel glidande, men vissa idéer har fått större spridning i vissa nationer. Följande stycken pekar ut dessa.

Ala Rike

Den sista renodlade teokratin i Norra Världen, här styr prästerna antingen direkt eller genom ättefolk – släkter som fått rätten att styra i prästerskapets namn, en sorts teokratisk adel. Landet styrs ytterst av Exultantparet, som formellt sett är Ordaves religiösa ledare men som har begränsat världsligt inflytande utanför Heliga Samväldet.

Granland

Den tydligaste nationalstaten i världen och också den där nationalismen har den absolut största rollen. Majoriteten är som namnet antyder granlänningar och det bedrivs en väldigt aktiv och medveten diskriminering mot den måsländska befolkningen. Sedan reformationen för snart 700 år sedan har prästerskapets världsliga uppdrag övertagits av byråkrater – så kallade väblar. I början av kriget gjorde väblarna en nästan oblodig kupp och tog total makt över landet från Kronparet. Den överlag konservativa armén har dock kvar ett stort inflytande.

Dalhem

Dalhem är ett förhållandevis decentraliserat feodalvälde med stora regionala skillnader, som bara blir större av att det är det största landet i Norra Världen både till yta och befolkning. Efter kriget är landet än mer splittrat än tidigare. Landet präglas av handelsfolk, riddare, adelshus och starkt skråväsende.

Måsland

Måslänningarna har ingen egen stat, även om det finns både fredliga och militanta grupper som försöker att skapa en. Ala Rike, Granland och Dalhem har alla stora måsländska minoritetsgrupper, särskilt just i gränsområdet mellan de tre länderna och längs Måsälven. Måslänningarna är ättlingar till Norra Världens ursprungsbefolkning, som omvändes till Ordaves av Andra Heliga Armén. De präglas av en starkare hederskultur än övriga och av starka influenser av folktro. Måslänningarna består egentligen av åtta folkgrupper, så kallade släkter, som har en historia av konflikter med varandra. Prästvigda måslänningar anses uppgå i en nioende släkt – släkten Fågelsång.

Vråkland

Vråkerna är ett stamfolk nära besläktat med måslänningarna. Vråkerna är också en ursprungsbefolkning och lever också i släkter, men de omvändes först av Tredje Heliga Armén. De utsätts inte för samma diskriminering som måslänningarna, dels för att de omvändes till pennitenter och dels för att det framför allt är krigarna som syns utanför Vråkland. De tar ofta värving i Heliga Armén stamvis.

Längst upp i norraste Vråkland lever också kaderna, de sista hedningarna i Norra Världen.